Här är vi som bäst

11 oktober 2019Debatt

DEBATT: ”Täta städer är framtiden – särskilt för barn”

En tät stad är bättre för både vuxna och barn som bor och verkar där. Barnens speciella behov kan utan tvekan tas till vara och står inte i motsats till att bygga täta, attraktiva och hållbara städer för framtiden. Läs hela vår replik om förtätning nedan:

Debattartikeln i SvD 5/10 av Petter Åkerblom, Karin Artursson med flera, om ”Växande städer måste ge utrymme för barnen” missar flera grundläggande, och förmodligen stora, fördelar för barn med förtätade städer.
I framtidens stad ska barn och alla andra kunna frodas, till och med bättre än idag. I en förtätad stad har barn till att börja med en framtid att se fram emot, klimatproblematiken visar att tätare städer är bästa lösningen på mänsklighetens växande stadsmiljöer. Det handlar om att planera rätt, bland annat med tillgängliga parker för lek. Det finns bra förebilder och forskning att utgå från.

I en förtätad och välplanerad stad blir avstånden mindre och promenader och cykling gynnas. Här kommer hela samhället att röra sig mer än idag, både vuxna och barn. Motsatsen är den urbana utbredning som vuxit fram under 1900-talet och som byggt fast oss i bilberoende sovstäder, där föräldrar ofta hämtar och lämnar barn i skolan med bil, och där många spenderar lång tid åt att pendla till arbetsplatserna som ofta befinner sig långt från bostaden. En tät stad erbjuder betydligt större, och ekonomiskt försvarbara, möjligheter till snabb och effektiv kollektivtrafik.

Tidsvinsterna som uppstår med kortare transporter kan dessutom komma barnen direkt tillgodo, mindre tid i bil och buss ger mer tid till exempelvis socialt liv. En tät stad kan även erbjuda många allmänna platser och parker utformade för lek och barnens utveckling, istället för stora överblivna gråytor såsom parkeringar och annat som fyller våra glesa bilberoende städer.

Tillgång till naturområden är en stor kvalitet även för boende i staden, och viktigt, inte minst för våra barn. Effekten av en gles och utspridd stad är att det blir långt att åka till orörd natur.

”Byggare, politiker och planerare” som vi möter inom samhällsbyggnad sätter idag hållbarhetsaspekterna överst på agendan. Hinder idag är inte vinstmaximering, de utgörs oftast av utdragen byråkrati och regeldrivna, kostnadsdrivande processer. Det är ingen som ifrågasätter att det behövs platser för spontan lek och rörelse till barnen. Tvärtom.
I bygget att uppnå ett hållbart samhälle, socialt, ekonomiskt och miljömässigt, uppkommer självklart målkonflikter. Här kommer alla grupper i samhället med största sannolikhet att behöva kompromissa. Vi löser inte mänsklighetens problem genom att bara se till en grupp, vi måste se till helheten och här ger FN:s Globala mål och UN habitat vägledning till attraktiva och hållbara städer.

Så hur är potentialen i Sverige för att skapa en förtätad stad som tillgodoser allas, även barnens, levnadsbehov? Den är ovanligt stor, ur ett europeiskt perspektiv har Sverige extremt glesa städer. Stockholm är i området innanför tullarna tätast med cirka 15 000 invånare per kvadratkilometer. I jämförelse har Paris 21 000 invånare per kvadratkilometer i området innanför stadskärnan. Där bor 2,2 miljoner människor vilket gör Paris till den tätaste storstaden i Europa. Här finns också den största andelen gående i Europa, hela 55 procent av kommunikationen i Paris sker till fots eller cykel. Endast 10 procent av resorna i Paris sker med bil. Ett annat utmärkande drag för Paris är de attraktiva och lätt tillgängliga parkerna inne i den täta staden. Även gaturummen i Paris är ovanligt omsorgsfullt utformade och inbjuder på många ställen till socialt liv. En mer utbredd stad är London där endast 21 procent rör sig till fots, 2 procent med cykel. Bil och kollektivtrafik delar lika på resten.

Tätheten ger också omsorg om närmiljön som kontrasterar kraftigt mot de impediment som präglar många svenska städer. Ett exempel är Göteborg, som på grund av hamnverksamhet och fokus på storskaliga transportlösningar idag framstår som extremt utglesad. Tätheten i Göteborgs Stad är endast 1 262 invånare per kvadratkilometer. Den tätaste stadsdelen Centrum har 6 459 invånare per kvadratkilometer. Det är inte lätt att lösa kollektivtrafiken effektivt då det är glest mellan människorna, servicen och utbudet. I Göteborg står bilen för 45 procent av kommunikationen och 26 procent går eller cyklar.

En tät stad är utan tvekan bättre för både vuxna och barn som bor och verkar där. Barnens speciella behov kan utan tvekan tas till vara och står inte i motsats till att bygga täta, attraktiva och hållbara städer för framtiden. Givet dagens förutsättningar är en förtätad och välplanerad stad överlägset bäst ur ett hållbarhetsperspektiv, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det är självklart också bäst för alla våra barn.

Johan Casselbrant
arkitekt SAR/MSA, Kanozi Arkitekter
Daniel Hohenthal
arkitekt, Kanozi Arkitekter

Fler nyheter

Alla nyheter