5 november 2020Nyhet

Framtidens experimentella byggteknik: Arkitektonisk 3D-printning

I våras pågick en experimentell kurs i arkitektonisk 3D-printning via Lunds Universitet som Kanozi Arkitekter valde att sponsra. Nu väntar både föreläsningar och utställningar kring 3D-printad keramik, lokal produktion och kunskapsutbyte mellan industri, utbildning och hantverk under våren 2021. 

Processen startade som en masterstudio i Spatiala Experiment 2 (Computational Architecture) under våren 2020 på Lunds Universitet, där Kanozis CAD-verktyg & 3D-printningsspecialist Elin Daun, även är verksam lärare. 3D-printandet skedde sedan under corona-anpassade förhållanden på IFÖ-center, i Bromölla under sommaren 2020. Projektet är till stor del en produkt av designundervisning, fabrikationsexperiment och Ifö-centers expertis.

Designprocessen
När man arbetar med arkitektonisk 3D printad keramik behöver man ta hänsyn till aspekter som tillverkning, materialegenskaper, projektparametrar och tid. Tillverkningsmetoden är LDM (Liquid Deposition Modelling) vilket liknar den traditionella 3D-printingen i plast som man ofta ser på arkitektkontor. Jämförelsevis bidrar LDM med andra restriktioner, eftersom materialet – leran i detta fall – är mjukt och ofta tungt. Man arbetar därför fram och tillbaka mellan geometri och fabrikation för att uppnå en bra jämnvikt.
Den slutgiltiga formgivningen hade som målsättning att resultera i en paviljong – som en slags skog av pelare uppbyggt av mindre delar mellan 20 och 30 centimeter höga. En flexibel och dynamisk design som kan växa och krympa beroende på produktionstid.

Visualisering av den tänkta 3D-printade strukturen skapad av LTH-studenter på Spatiala Experiment 2.

Produktionen
Den keramiska leran är en lokal blandning, vilken består av Bromölla-Kaolin och andra tillsatser, kallad MIA-mixen. Leran är ett arv från den industri som var verksam i nuvarande kulturhuset Ifö-centers lokaler. MIA-mixen användes bland annat för att skapa keramiska behållare för kärnkraftsavfall och är efter maxtemperatursbränning väldigt stark. Leran blandades på plats i Ifö-center med vatten och bentonit – det sistnämnda tillsätts för att öka plasticiteten hos leran.
Till en början printades en av del-strukturerna av den tänka paviljongen, vilket alltså var en pelare av många. En del tog cirka 20-30 minuter att printa och printern behövde laddas om med lera ungefär var 50:e minut. Efter två veckor, en del tester och många framsteg hade 30 delar printats. De väntar nu på att brännas och monteras, sedan ska det förberedas utställningar med den keramiska arkitekturen för att kunna visas i vår 2021.

Från vänster: David Andréen, universitetslektor, och Elin Daun CAD-verktyg & 3D-printningsspecialist hos Kanozi Arkitekter, samt universitetsadjunkt på LTH – 3D-printar experimentell arkitektur på Ifö-center i Bromölla.

 

Här syns två av studenterna, Ali Dabdoub och Lara Yousef i Spatiala Experiment 2, i färd med att 3D-printa med den keramiska printern Lutum från Vormvrij.

Medverkande från LTH/elever på Spatiala Experiment 2 vt-20: 
Ali Dabdoub, Aloys Heitz, Allen Huang, Ludvig Johnsson Werstam, Zornitsa Kovacheva, Svavar Magnússon, Hedda Mannhard, Tor Möller, Henrik Pregler, Isabella Robino, Sina Rozibay, Lara Yousef.
Lärare på Spatiala Experiment 2 vt-20:
David Andreen, Elin Daun. 
Samarbetspartners:
Bromölla Kommun, Ifö-center, Ivetofta Sparbank, Kanozi Arkitekter.

Fler nyheter

Alla nyheter